Referenser vid anbudsutvärdering

29 augusti, 2018

Johan Svedberg, Upphandlings- och Affärsjurist på Procbid, resonerar kring referenser vid anbudsvärdering.Johan Svedberg, Upphandlings- och Affärsjurist på Procbid, resonerar kring referenser vid anbudsvärdering.


Intressant kammarrättsdom

Användning av referenser vid offentlig upphandling är ett ämne som ofta kommer upp till diskussion bland upphandlare och företag som lämnar anbud. Om referenser används som bevis för anbudsgivarens erfarenheter och kvalifikationer hör de hemma i kvalificeringen av leverantörer och kan då bara bedömas enligt alternativen uppfyllande av de ställda kraven eller inte. Att använda referenser vid utvärderingen, t.ex. genom poängsättning, har ansetts mer tveksamt men är ändå vanligt förekommande. I början av sommaren kom en dom från Kammarrätten i Stockholm, mål nr 1047-18, som rör frågan om hur referenser kan användas i utvärderingsfasen.

Det aktuella fallet gällde en upphandling av ramavtal för entreprenadarbeten. I upphandlingsdokumenten angavs att ekonomiskt mest fördelaktiga anbud skulle antas och att anbudsgivaren hade möjlighet att få avdrag på anbudssumman för erhållna mervärdespoäng. För att erhålla mervärde för referenser på aktuell arbetsledare skulle referenter inkomma med referenser på arbetsledaren som skulle betygsättas. I upphandlingen kunde mervärde ges för arbetsledares referenser inom kategorierna:

  • ”Utförandekvalité, bemötande, samarbetsförmåga och komma med konstruktiva lösningar”
  • ”Tillgänglighet, inställelsetider och effektivitet”
  • ”Ekonomi och projektadministration”
  • ”Erfarenhet/kunskap/förståelse/lyhördhet av arbeten/uppdraget i arkitektoniskt eller/och kulturhistoriskt värdefulla miljöer”

Överprövning av domen 

En leverantör begärde överprövning och anförde att kvalificeringskrav och utvärderingskriterier hade sammanblandats då de referenser som användes i utvärderingsdelen var hänförliga till anbudsgivaren och därmed enbart borde ingå i kvalificeringen. Den mervärdesgrundande referenstagningen hänförde sig enligt leverantören mycket starkare till anbudsgivarnas förmåga att fullgöra det upphandlade uppdraget vilket resulterat i att upphandlarens användning av utvärderingskriterierna påverkats av ovidkommande hänsyn.

Kammarrätten anger att det inte finns något hinder mot att använda referenser i utvärderingsfasen så länge dessa är ägnade att identifiera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Enligt kammarrätten bör denna slutsats gälla oavsett om föremålet för upphandlingen är intellektuella tjänster eller inte.

Vidare menar kammarrätten att referensupptagningen på aktuell arbetsledare i upphandlingen avsett frågor rörande arbetsledarens utförande av tjänster i tidigare sammanhang. De bedömningsfrågor som betygsatts har bl.a. avsett arbetsledarens utförandekvalitet, bemötande, samarbetsförmåga och förmåga att komma med konstruktiva lösningar. Den referenstagning som skett vid anbudsutvärderingen har syftat till att ta reda på hur tidigare tjänster har utförts och hur nöjda tidigare kunder varit med tjänsten, och inte till att reda ut anbudsgivarens erfarenhet, kvalifikationer och resurser som sådana. Detta har i stället bedömts under kvalificeringsfasen, dvs. vid prövningen av anbudsgivarens lämplighet. Enligt kammarrättens mening är de aktuella kriterierna snarare att hänföra till föremålet för upphandlingen, dvs. den tjänst som anbudsgivaren erbjuder, än till anbudsgivarens kvalifikationer och tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Kammarrätten anser därmed att anbudsutvärderingen inte har påverkats av ovidkommande hänsyn.

Bättre offentliga affärer

De flesta är nog överens om att en korrekt användning av referenser kan vara till stor nytta. Det är väl knappast någon som är kritisk till referenstagning på den privata sidan. Enligt min uppfattning är det bra att domstolen visar att det går att använda referenser även i utvärderingen. I kombination med ökad användning av förhandling bör det kunna leda till bättre offentliga affärer särskilt vid upphandling av tjänster och byggentreprenader.