Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet trädde i kraft 1 november 2011. Genom den införs Europaparlamentets och rådets direktiv för upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet i svensk rätt. Lagen kommer att förkortas LUFS.
Målet är dels att ge bättre konkurrens på den gemensamma marknaden i EU, dels starkare skydd för ländernas egna säkerhetsintressen.
När ska LUFS användas?
Den nya lagen är utformad enligt samma struktur som
LOU och
LUF men har i vissa fall andra bestämmelser eller saknar delar som finns i LOU och LUF.
Lagen gäller för både upphandlande myndigheter och enheter när dessa upphandlar militär utrustning, utrustning av känslig karaktär, byggentreprenader, varor och tjänster som hör ihop med detta eller som särskilt ska användas för militära syften eller byggentreprenader av känslig karaktär.
Med utrustning av känslig karaktär, byggentreprenad av känslig karaktär och tjänster av känslig karaktär avses enligt definitionen i den nya lagen utrustning, byggentreprenad och tjänster som har ett säkerhetssyfte och som inbegriper, kräver eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
Viktiga skillnader jämfört med LOU och LUF?
Informationssäkerhet
Reglerna i LUFS om informationssäkerhet innebär att upphandlande myndigheter eller enheter får kräva att en anbudsgivare uppfyller vissa krav för att skydda säkerhetsklassificerade uppgifter. Syftet är att skydda känsliga uppgifter som den upphandlande myndigheten eller enheten lämnar ut under eller efter en upphandling. Här avses främst säkerhetsskyddskvalificerade uppgifter.
Försörjningstrygghet
Lagen innehåller bestämmelser om försörjningstrygghet som innebär att upphandlande myndigheter och enheter kan ställa krav för att säkerställa leveranser under hela avtalstiden. Krav kan till exempel vara att leverantören ska uppvisa certifikat eller dokumentation som visar att leverantören har förmåga att uppfylla sina skyldigheter.
Tröskelvärden
LUFS kommer att ha samma tröskelvärden som LUF.
Upphandlingsförfaranden
Över tröskelvärdena kan upphandlaren välja selektivt- eller förhandlat förfarande, och det saknas bestämmelser om öppet förfarande.
När det gäller upphandling under tröskelvärdena innebär LUFS ingen skillnad från vad som gäller för LOU och LUF.
Ramavtal
Här har lagstiftaren utgått från LOU men enligt LUFS är det möjligt att ha sju års avtalstid.
Uteslutningsgrund
LUFS innehåller ytterligare en obligatorisk uteslutningsgrund i förhållande till de övriga upphandlingslagarna. Den gäller när en leverantör enligt lagakraftvunnen dom har gjort sig skyldig till terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet.
Krav på bevis
Utöver de bevis som kan krävas på en leverantörs tekniska och yrkesmässiga kapacitet kan en upphandlande myndighet eller enhet, till skillnad mot upphandling enligt LOU och LUF, ställa särskilda krav på bevis avseende leverantörens förmåga att tillgodose eventuellt ökade behov till följd av en uppkommen kris.
Kravet på bevis kan också avse att leverantören kan garantera underhåll, modernisering och anpassning av den köpta utrustningen, eller att leverantören har den förmåga att behandla, lagra eller överföra sådana uppgifter på den skyddsnivå som krävs.
Underentreprenad
I LUFS har det förts in ett eget kapitel om underentreprenad, kapitel 14. Den upphandlande myndigheten eller enheten får bland annat begära att en viss del ska läggas ut på underentreprenad, dock inte mer än 30 procent av kontraktets värde, samt att den vinnande anbudsgivaren ska tillämpa vissa bestämmelser i lagen.
Rättsmedel
Reglerna om rättsmedel i LUFS överensstämmer i stort med bestämmelserna i LOU och LUF. Bland annat innehåller LUFS ett undantag för avtalsspärr som inte återfinns i LOU och LUF. Bestämmelserna om rättsmedel ska inte heller tillämpas om det är fråga om ett avtal mellan en leverantörer och en underleverantör.
Chefjurist Visma Opic